Pappan skjutsade dottern till dagis och jag tog med sonen (efter lite morgonmys) till "BVC" på rutinkontroll. Vi har inte varit där sen 18 februari så jag tyckte det var dags att väga och mäta i alla fall och kanske träffa doktorn om hon hade tid.
Fullt med folk gjorde att det hela tog ganska lång tid men sonen lekte glatt med de andra barnen och olika instrument som var nya för dagen. Det trummades och plingades. Vikt och längd såg bra ut. 10,58 kg och 76 cm lång. Vi fick en snabbis inne hos läkaren som konstaterade att öron och hals såg bra ut samt att han var duktig som kan gå. Jag har varit lite orolig för öronen då han ofta är gul i dem och häromveckan hade hög feber (39,9), dock bara under en natt. Dottern hade lika hög feber ett par dagar innan. För henne varade det lite mer än en natt men inte så länge som ett dygn. Kort men intensivt.
Vi tog sedan bussen ner på stan för att fixa ett parkeringstillstånd. Även där var det fullt med folk och vi fick vänta länge. Sonen passade på att sova.
När han vaknade var det dags för lunch och vi gick med bestämda steg mot vår favorit-thai. Sonen fick en IKEA-stol och ett par räkchips och charmade hela stället med sina glada rop och underbara leenden. Själv fick jag en kyckling och kokos-soppa till förrätt följt av scampi med thai-basilika. Grymt gott förutom att man alltid måste se upp för denna selleri i alla rätter. Jag hatar selleri!
Ja fy blä, kan inte förstå hur någon kan tycka om selleri. Gick ni till kommunhuset mitt i stan? Det stället minns jag, var det ett år sedan vi var där? kram kram Hanna
SvaraRadera